Resandefolkets dag

Den 29 september varje år uppmärksammas Resandefolkets dag. Dagen firas för att synliggöra och hedra resandefolkets långa historia och kultur i Sverige, med särskild koppling till den första dokumenterade ankomsten av romer till Stockholm år 1512. Det är en viktig dag för identitet och stolthet inom resandefolket.

Fakta om Resandefolkets dag

När är Resandefolkets dag?

Resandefolkets dag infaller alltid den 29 september. Datumet är fast och ändras inte från år till år.

Vad är Resandefolkets dag?

Resandefolkets dag är en högtidsdag som syftar till att uppmärksamma och synliggöra resandefolket, en av Sveriges nationella minoriteter. Dagen markerar resandefolkets långa och ofta förbisedda historia i Sverige. Den bidrar till att stärka resandefolkets identitet, stolthet och självkänsla genom att lyfta fram deras kultur, språk och bidrag till det svenska samhället. Dagen fungerar som en påminnelse om att resandefolket har funnits i Norden sedan åtminstone 1600-talet, och troligen längre.

Varför firas Resandefolkets dag?

Resandefolkets dag firas den 29 september till minne av den första dokumenterade ankomsten av romer till Sverige. År 1512 noterades i Stockholms stads tänkebok att en grupp "Thaatra" från "kleene Egiffti land" besökte staden. Denna notis anses vara den tidigaste kända källan som omnämner romer i Sverige.

Dagen har vuxit fram som en naturlig följd av ett behov att uppmärksamma resandefolket som en distinkt del av den romska minoriteten i Sverige. Medan Internationella Romadagen den 8 april uppmärksammar romer globalt, fokuserar Resandefolkets dag specifikt på Sveriges inhemska romanifolk, vilka ofta riskerar att osynliggöras bland de många olika romska grupperna i landet. Resandefolket erkändes år 2000 som den största och äldsta gruppen inom minoriteten romer i Sverige. Firandet syftar till att ge upprättelse och erkännande, och att motverka den historiska marginalisering och de övergrepp som resandefolket har utsatts för. Det är ett sätt att ta tillbaka sin plats i historien och i samtiden.

Hur uppmärksammas Resandefolkets dag?

Resandefolkets dag uppmärksammas på olika sätt runt om i Sverige, både av privatpersoner, organisationer och kommuner. Det är vanligt att den blågröna romska flaggan med sitt röda hjul vajar på offentliga platser.

Aktiviteter kan inkludera:

• Kulturevenemang: Konserter med romsk musik, teaterföreställningar och dansuppvisningar. Jazz Manouche, en genre som kombinerar jazz med traditionell romsk musik, är ett exempel på musik som kan framföras.
• Utställningar: Visningar av konst och hantverk som berättar om resandefolkets kultur och historia.
• Föreläsningar och seminarier: Utbildning om resandefolkets historia, språk (resanderomani) och de utmaningar de mött, såsom antiziganism.
• Bokläsningar och sagostunder: För att sprida kunskap om resandefolkets berättelser och traditioner, ofta på både svenska och resanderomani.
• Mat och traditioner: Maträtter som köttsoppa eller romskt matbröd (bokoli) kan serveras för att fira med traditionell resandemat.
• Flagghissning: Kommuner och institutioner hissar den romska flaggan för att visa sitt stöd och erkännande.

Många kommuner, som till exempel Göteborg, har antagit handlingsplaner för nationella minoriteter som inkluderar firande av deras högtidsdagar. Detta bidrar till att dagen uppmärksammas brett och får en officiell prägel på lokal nivå.

Relaterade temadagar

• Samernas nationaldag
• Sverigefinnarnas dag

Internlänkar

• Datum idag – Se vilka temadagar som infaller idag.
• Vilken dag är det – Upptäck vilken dag det är och vilka temadagar som firas.
• Temadagar – Utforska en komplett lista över Sveriges temadagar.