Hoppa till innehållet

Julafton

Julafton infaller den 24 december varje år. År 2026 är det en torsdag.

Julafton infaller den 24 december och är en kristen högtid som inleder julen. Dagen är en utpräglad familjehögtid då nära anhöriga träffas för att äta julmat, umgås och ge varandra julklappar. I Sverige är julafton den viktigaste dagen under julhelgen och uppmärksammas av de flesta, oavsett religiös tillhörighet.

Fakta om Julafton

Fält Information
Datum 24 december (västkyrkan), 5 eller 6 januari (östkyrkan)
Typ av temadag Kristen högtid, familjehögtid
Instiftad Har rötter i gamla midvinterfiranden och kristna traditioner
Initiativtagare
Land Sverige, Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal, Ungern samt delar av Schweiz, Tyskland och Österrike
Frekvens Årligen

När är Julafton?

Julafton infaller alltid den 24 december i länder som följer västkyrkans tradition, däribland Sverige. I östkyrkan, som följer den julianska kalendern, firas julafton den 5 eller 6 januari. Vilken veckodag julafton infaller på varierar från år till år.

Vad är Julafton?

Julafton är en högtid som markerar inledningen av julen och firas som dagen före Jesu födelse. I Sverige och flera andra nordiska länder har dagen utvecklats till att bli julens huvuddag, där fokus ligger på familjesamvaro, traditionell julmat och utdelning av julklappar. Trots sitt kristna ursprung har julafton i modern tid fått en allt mindre religiös prägel och firas av många oavsett tro. Dagen är starkt förknippad med traditioner som att se "Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul", äta julbord och besök av jultomten.

Varför firas Julafton?

Julafton har urgamla anor och är resultatet av en sammansmältning av olika traditioner. Ursprungligen firades midvinterhögtider vid årets mörkaste tid för att fira ljusets återkomst. När kristendomen kom till Norden flyttades dessa firanden till att sammanfalla med minnet av Jesu födelse, som traditionellt firas den 25 december (juldagen).

Att julafton, den 24 december, blev den viktigaste dagen i Norden är en kvarleva från katolsk tid då man höll vaka kvällen före en högtidsdag. Det kyrkliga dygnet ansågs börja redan vid solnedgången, vilket gjorde att juldagen kyrkligt sett inleddes redan på julaftonens kväll. Denna tradition införlivades i det svenska firandet i samband med reformationen, vilket gjorde julafton till en högtidsdag i sin egen rätt.

Många av dagens jultraditioner har lånats in och utvecklats över tid. Julgranen kom från Tyskland under 1700-talet, och jultomten är en blandning av den kristne S:t Nicolaus och den nordiska gårdstomten. Ordet "jul" är ett gammalt germanskt ord för en midvinterhögtid, och namnet behölls i de nordiska språken även efter kristnandet, medan andra språk antog namn med kristen betydelse, som engelskans "Christmas" (Kristusmässa).

Hur uppmärksammas Julafton?

Julafton uppmärksammas på många sätt, och dagen är fylld av traditioner som varierar mellan familjer men ofta följer ett liknande mönster:

  • Morgon och förmiddag: Dagen inleds ofta lugnt med frukost, tändning av adventsljus och de sista förberedelserna inför firandet. Hemmet är pyntat med julgran, ljusstakar och tomtar. I köket förbereds julmaten.
  • "Kalle Ankas jul": Klockan 15.00 samlas många svenskar framför TV:n för att se "Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul", ett program som sänts varje julafton sedan 1960 och blivit en central del av firandet. Under tiden dricks ofta glögg och äts pepparkakor.
  • Julbord: Julmaten är en viktig del av julafton. Julbordet dukas upp med klassiska rätter som julskinka, köttbullar, prinskorv, sill, Jansson frestelse och risgrynsgröt. I gröten kan en mandel gömmas, och den som hittar den sägs bli först gift.
  • Julklappar och jultomten: Efter julbordet kommer jultomten, som delar ut julklappar. Detta är en höjdpunkt för många, särskilt barnen. Traditionen med julklappar har utvecklats från äldre sedvänjor att ge gåvor under midvintern.
  • Kyrkliga samlingar: På kvällen går många till julnattens gudstjänst i kyrkan, där berättelsen om Jesu födelse uppmärksammas. Tidigt på juldagsmorgonen firas även julotta.
  • Folktro: I äldre tiders folktro var julnatten en tid då övernaturliga väsen var i rörelse. Det fanns föreställningar om att de avlidna återvände till sina hem, varför man kunde lämna mat framme åt dem. Djuren sades också kunna tala under julnatten.

Relaterade temadagar

Internlänkar

  • Datum idag – Se vilket datum det är idag och vilka temadagar som infaller.
  • Vilken dag är det – Få information om aktuella dagar och händelser.
  • Temadagar – Utforska en komplett lista över Sveriges temadagar och högtider.

Vanliga frågor

När infaller julafton?

Julafton infaller alltid den 24 december i västkyrkan, medan östkyrkan firar den 5 eller 6 januari.

Varför heter det julafton?

Namnet kommer från att det kyrkliga dygnet traditionellt skiftar vid solnedgången, vilket gör att juldagen kyrkligt sett börjar redan kvällen innan. Ordet "jul" är ett gammalt germanskt ord för en midvinterhögtid.

Är julafton en röd dag i Sverige?

Julafton är inte en officiell röd dag, men den fungerar i praktiken som en ledig dag för de flesta, likt nyårsafton och midsommarafton.

Varför firar man julafton i Sverige men juldagen i andra länder?

I den nordiska traditionen har julafton blivit den viktigaste dagen, delvis på grund av en kvarleva från katolsk tid då man höll vaka kvällen före högtidsdagen. I många andra länder, som USA och Storbritannien, är juldagen den 25 december huvuddagen för firande.

Varifrån kommer traditionen med julklappar?

Julklappstraditionen har rötter i Romarrikets Saturnaliafester där man gav varandra presenter. Kristendomen införlivade detta, med fokus på de tre vise männens gåvor. Ordet "julklapp" kan komma från en äldre sed att knacka på dörren och slänga in en skämtsam gåva.

Vad är "dopparedagen"?

"Dopparedagen" är ett svenskt namn på julafton som syftar på traditionen att doppa bröd i skinkspad, det vill säga "doppa i grytan".